Ny till kryptovärlden, det är svårt att inte känna sig överväldigad av termer som ”blockchain”, ”hard fork” och ”POW”. Faktum är att dessa termer är grunden för att förstå logiken i kryptovärlden. Nedan har vi organiserat de mest använda kryptotermerna i sex stora kategorier: ”kärnteknik, mynttyper, finansieringsorganisationer, konsensusmekanismer, verktygssäkerhet, teknisk iteration”, och brytit ner dem med vardagsspråk för att hjälpa dig komma igång snabbt.

1. Kärnteknik: Kryptovärldens ”underliggande infrastruktur”

  • Blockchain (Blockchain): Bitcoins underliggande teknik, i grunden en decentraliserad databas. Den består av en kedja av datablokker som är sammankopplade med kryptografi, där varje datablokker registrerar transaktionsinformation från Bitcoin-nätverket. Den används både för att verifiera information mot förfalskning och för att generera nästa nya block. Blockchain är öppen och kan granskas offentligt, och giltigheten av transaktioner i en Bitcoin-plånbok måste bekräftas via blockchain. Vanligtvis krävs flera bekräftelser för att en transaktion ska träda i kraft.

  • Decentraliserad (Decentralized): Inget centraliserat hårdvara eller ledningsorgan, alla noder i nätverket har lika rättigheter och skyldigheter. Datahantering och lagring utförs gemensamt av distribuerade noder, istället för att kontrolleras av en enda institution.

  • Trustless (Trustless): Systemnoderna behöver inte lita på varandra för att handla. Eftersom databasen och systemets drift är helt öppna och transparenta kan noderna inte lura varandra inom ramarna för reglerna och tidsramarna.

  • Kollektivt underhåll (Collectively Maintain): Blockchain-systemet hanteras gemensamt av alla noder med underhållsfunktioner, det finns ingen enskild underhållssida, och alla användare i nätverket deltar i underhållsarbetet.

  • Pålitlig databas (Reliable Database): Varje nod i nätverket har en komplett kopia av databasen. En enskild nod kan inte ändra databasen effektivt, systemet jämför automatiskt och tar den mest frekventa identiska datan som den sanna datan.

  • Hashvärde (Hash): En fastlängdssträng genererad genom en hash-algoritm, som endast kan kryptera men inte dekryptera, och kan omvandla information av godtycklig längd till ett enhetligt format. Hashvärdet kan unikt identifiera ett block; om hashvärdet inte ändras betyder det att blockinformationen inte har manipulerats, och vilken nod som helst kan enkelt beräkna hashvärdet.

  • Smart kontrakt (Smart Contracts): Affärsregler kodade i programmeringsspråk på blockchain och utförda gemensamt av nätverksdeltagare. Inget behov av tredje part; de träder automatiskt i kraft när förutbestämda villkor är uppfyllda.

  • SegWit (SegWit): Separerar skriptsignaturinformationen i transaktioner från den ursprungliga datastrukturen till en ny datastruktur. Noder och gruvarbetare verifierar fortfarande signaturerna i den nya strukturen för att säkerställa transaktionens giltighet, samtidigt som det optimerar blockchains lagrings effektivitet.

2. Relaterat till mynttyper: Kryptovärldens ”kärnaktiva”

  • Bitcoin (BitCoin): Föreslagen av Satoshi Nakamoto 2009, en digital valuta baserad på öppen källkod och P2P-nätverk. Den använder ett decentraliserat betalsystem, oberoende av specifika institutioner för utfärdande, och produceras genom intensiva beräkningar med specifika algoritmer. Dess decentraliserade egenskaper och algoritmdesign förhindrar mänsklig manipulation av värdet, medan kryptografidesignen säkerställer transaktionernas anonymitet och äganderättssäkerhet.

  • Altcoins: ”Alternativa mynt” som uppstod med Bitcoins popularitet, även kallade ”andra generationens mynt”, avsedda att matcha eller komplettera Bitcoin. Vanliga exempel inkluderar Litecoin (LTC), Dogecoin (DOGE), Ethereum (ETH), Ripple (XRP) etc. Vissa högkvalitativa mynt har hög utvinningskvalitet och är relativt motståndskraftiga mot nedgångar på handelsmarknaden.

3. Finansiering och organisation: Kryptovärldens ”driftmodell”

  • ICO (Blockchain ICO): Ursprungligen från aktiemarknadens IPO, en finansieringsmetod för blockchain-projekt. Projektägarna emitterar inte aktier utan egna digitala valutor, och insamlade medel är mainstream-kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum. Tidiga entusiaster stödjer projektet genom att köpa tokens, och efter lansering kan de sälja tokens på handelsmarknaden för att avsluta.

  • DAO (Decentralized Autonomous Organization): En organisationsform som kan köras automatiskt utan mänsklig intervention, med kärnan i att skriva alla kontrollregler i oföränderlig affärskod. Det finns ingen traditionell ledning, allt fungerar enligt förutbestämda regler.

  • Token (Token): Också kallat ”token”, i grunden en kryptografisk digital valuta på blockchain, som också kan representera specifika rättigheter, en vanlig tillgångsbärare i kryptovärlden.

4. Konsensusmekanismer: Blockchains ”regel kärna”

  • POW (Proof of Work, Proof of Work): En av blockchains konsensusmekanismer, där gruvarbetsbelöningen är kopplad till den bidragna arbetsmängden. Ju starkare datorprestanda och högre hashrate, desto fler digitala valutor belönas; Bitcoin använder just denna mekanism.

  • POS (Proof of Stake, Proof of Stake): En mekanism som fördelar belöningar baserat på mängden digitala valutor hållna och hålltiden. Belöningen är proportionell mot myntåldern (hålltid × antal hållna mynt), oberoende av datorberäkningskraft, och kräver inte intensiv gruvdrift.

  • DPOS (Delegated Proof of Stake, Delegated Proof of Stake): Också kallat ”delegatmekanism”, liknande ett ”parlamentariskt system”. Aktieägare har inflytande proportionellt mot deras andel, och ett beslut godkänt av 51% av aktieägarna är irreversibelt och bindande, med fokus på effektiv majoritetsgodkännande.

5. Verktyg och säkerhet: Kryptovärldens ”nödvändiga utrustning”

  • Plånbok (Wallet): Ett verktyg för att lagra privata nycklar, vanligtvis inklusive en mjukvaruklient. Det låter användare komma åt motsvarande blockchain, visa tillgångar, skapa och bekräfta transaktioner, och är det centrala verktyget för att hantera kryptovalutor.

  • Privat nyckel (Private Key): En sträng hemlig data, motsvarande ”lösenordet” för att komma åt plånboks tillgångar. Endast plånbokens ägare känner till den, och den används för att verifiera transaktioner och överföra tillgångar; om den läcker kan tillgångarna stjälas av andra.

  • SHA-256: Krypteringsalgoritmen som används för Bitcoin och andra digitala valutor. Algoritmen kräver mycket beräkningskraft och tid, så gruvarbetare bildar vanligtvis gruvarbets pooler för att kombinera hashrate och få belöningar.

6. Blockchain-typer och teknisk iteration: Kryptovärldens ”ekosystemexpansion”

  • Offentlig blockchain (Public blockchain): Helt decentraliserad blockchain utan suveräna begränsningar. Vem som helst kan initiera giltiga transaktioner, transaktionsposter är öppna och kan granskas, och Bitcoin-blockchain är ett typiskt exempel.

  • Privat blockchain (Private blockchain): En blockchain där åtkomstkontroll hanteras av specifika betrodda parter. Endast auktoriserade användare kan läsa eller handla, och den betraktas ofta som ”centraliserad”; Ripple är ett typiskt fall.

  • Konsortium blockchain (Consortium blockchain): Mellan offentlig och privat blockchain, där konsensusprocessen kontrolleras av förvalda noder. Offentliga kan kanske läsa eller handla, men verifiering av transaktioner, publicering av smarta kontrakt etc. kräver tillstånd från konsortiet, och det är ”delvis decentraliserat”.

  • Huvudkedja: Också kallad ”mainnet”, det är det formellt lanserade oberoende blockchain-nätverket. Vissa nya mynt emitteras initialt som tokens på Ethereum, och efter mainnet-lansering kan tokens bytas 1:1 mot mainnet-mynt (Coins).

  • Sidechain (sidechain): En oberoende blockchain baserad på plug-in-teknik som kan verifiera data från andra blockchains, vilket möjliggör korskedjeöverföringar av tillgångar från olika blockchains (t.ex. Bitcoin med andra mynt), och är en öppen utvecklingsplattform.

  • Hard fork: När blockchains blockformat eller transaktionsformat (konsensusregler) ändras, kommer icke-uppgraderade noder att vägra verifiera block producerade av uppgraderade noder, medan uppgraderade noder kan verifiera icke-uppgraderade noders block, vilket slutligen resulterar i två oberoende blockchains.

  • Soft fork: Efter att blockchains transaktionsdatastruktur (konsensusregler) ändras kan icke-uppgraderade och uppgraderade noder verifiera varandras producerade block, och den ursprungliga blockchain och den nya kan samexistera utan splittring.

  • Nod (Node): En valfri dator i blockchain-nätverket, inklusive mobiltelefoner, gruvarbetare, servrar etc. Personer eller hushåll som deltar i blockchain-nätverket kan ha sina enheter som noder och underhålla nätverkets drift gemensamt.